Familjens blogg

Idag har Ines haft Zilla på besök. Som vanligt har tjejerna stökat runt på baksidan och snön har sprutat. Zilla snokade reda på samtliga av Ines snaskgömmor och sedan turades de om att tugga lite.

Bra kompisar

Idag knastrar det rejält under skorna när man är ute. Det är ju helt fasansfullt vad kallt det är! Trodde att Thomas skojade i morse när han påstod att det var -26 ute men icke, det var sant. Nu har det iaf stigit till ”bara” 18 minusgrader. Det är nästan så att man börjar känna sig lite uppgiven och undrar om det här någonsin kommer att försvinna!

Men man ska inte klaga för det kändes ännu kallare igår iom att det blåste så mycket då. Igår kom farmor och hämtade Assar på eftermiddagen. Han fick vara hos dem och åka lite snowracer, hjälpa farfar och skotta och så leka med taktåårn förstås. Under tiden tog vi med oss Ines ut i skogen på en promenad. Jisses vad mycket snö det är! Både Thomas och jag gömde oss flera gånger och Ines fick pulsa ordentligt även om hon gick i våra spår. Det märks verkligen att hon tycker att det är det roligaste som finns. Hon jobbade och jobbade och när vi kom hem var hon helt slut. Tog en massa kort men hon blir helt svart så de blev inte så väldans bra.  När Ines återhämtade sig passade vi på att dona på Assars rum. Tror han gillar det för han såg fötjust ut när han kom hem.

Ines spanar efter husse

Idag firar vi vår lilla prinsessa som fyller 7 år! Vi fjäskar ordentligt för Ines idag med mycket snask och andra saker som hon gillar. Vi tjuvstartade redan igår kväll när morfar kom med en hink med rådjurskött.

Gottehink

Han hade skurit allt utom låren i fina bitar så det var bara att ta fram kvarnen och mala. Det var gjort på ett kick. Så nu ligger det ett par påsar i frysen och väntar på Ines.

Färdigmalt

En stund över och då måste man ju klaga på vädret. Fy sjutton vad kallt! Igår när vi klev upp visade termometern -27 grader. Det är ju knappt så att man tror att det är sant. Ines hann knappt komma ut innan hon började frysa om tassarna. Som tur är har temperaturen stigit en massa och idag hade vi runt -tio när vi gick en långprommis på middan’. Det märktes att det behövdes för det var en liten fyrbent dam som var alldeles i gasen när vi var ute.

Drag!

Vi åker pulka för fullt och vi får väl kalla det lite försäsongsträning för Ines.

I morgon är det då dags, i ottan ska vi lämna vår älskade, älskade Ines till veterinären i Hedemora för operation. Usch och fy, matte börjar bli nervös. Men det kommer bli så bra efteråt och det är ju frammåt vi måste se. Veterinären ska ta bort fettknölar och sedan ska hon även kastreras. Passar bra att Granngården ligger alldeles i närheten för Ines ska förstås få fina presenter när allt är klart.

Världens bästa!

Efter att ha varit avskärmade i nästan en vecka fick Assar och jag äntligen komma ut en sväng i går. Vi packade in oss i bilen och styrde kosan mot Hedemora eftersom Ines hade en tid hos veterinären. Som tur var följde mamma med och var Assar-vakt under tiden. Tack mor! Det hade varit riktigt sjåigt att ha dem båda med sig och inte riktigt rättvist mot Ines tycker jag. Sören (veterinären alltså) tittade på Ines ”knölar” och konstaterade snabbt ”att det ialla fall inte är cancer” utan troligen några sorts åldersvårtor. Vilken lättnad! Sen tittade han i hennes öron och vi fick droppar mot hennes öroninflammation.

På kvällen var jag på den sista träffen med matlagningsgruppen. Det blev en festmåltid med lövbiff och ostkaka. Jättegott! Igår fick vi med oss alla recept hem också och det är alltid välkommet med lite nya idéer. När jag kom hem vid 20-tiden var det full rulle här hemma. Assar öste runt i gåstolen och det fanns inte tillstymmelse till trötthet. Efter gröt, Tuff-tuff-tåget (en bok som läses med stor inlevelse varje kväll) och lite porlande bäckar och skrikande delfiner somnade han strax före 22. Sen sov Assar utan ett knyst fram till 05.50 och somnade därefter om en timme till. Helt otroligt! Synd bara att inte Ines kan sova lite gott när väl Assar gör det…

Vi har börjat med en ny sövmetod. Vi kallar den Borgström-metoden eftersom idén kommer från Assars polare Isak Borgström. Den går ut på att vi spelar sån där hum-flum-musik med lite pianoklink, rinnande vatten, delfinskrik och andra fina ljud när Assar ska sova. Det har fungerat riktigt bra och i flera nätter har Assar sovit bra. Ett minus är förstås förkylningen men vi fortsätter och ser hur det blir när han är helt fri från den.

Det är den sista september idag och nu går det inte att förneka längre, det ÄR höst. På nätterna blir det kallare och kallare och snart finns det inga löv alls kvar på träden. Men just nu är det härligt soligt och massor av vackra höstfärger. Men att det är första oktober i morgon känns vemodigt tycker jag. Men som sagt, än är det en härlig tid och det är jätteskönt ute när solen skiner. I söndags var vi i skogen och spårade och det smakade mer för igår förberedde jag en påse till husse och efter jobbet fick han stanna till och gå ut ett spår till Ines.

Höst hund

Det blev samma strul som förra gången. Påsläppet går jättebra och första apporten lika så. Men sen blev det något vajsing. Ines drog iväg mot rutan igen och fixade och trixade, som avslutning la hon sig och gnuggade ryggen mot backen. Då insåg jag att vi nog inte längre var på spåret… Husse hade satt upp en och annan liten snitsel och jag hade sett en så jag gick med Ines dit och sedan spårade hon fint igen. Det blev två minus idag, en apport och slutet gick vi miste om. Jag tror att vi ska göra några små korta spår med kanske två eller tre apporter. Det verkar ju vara något där i början som kör ihop sig.

Igår hade vi en riktigt skön söndag. Vi packade ner fika och spårgrejer och åkte ut i skogen. Jag gick ut ett ganska långt spår med sju apporter plus slut. Medan det låg till sig fikade vi i solen. Det var riktigt härligt att komma ut i skogen. När jag gick spåret såg jag massor med svamp så det är inte dåligt med det i skogarna. Fast det beror förstås vad man letar efter, jag såg mest trattisar eftersom det är det jag tittar efter. Ines skötte påsläppet fint men sedan blev det något strul. Eller om det var jag som hade strulat till det, jag vet inte. Jag tror ialla fall att hon på nåt vis kom av spåret men hittade tillbaka åt fel håll. Hon bakspårade och hittade den första pinnen. Vi fick krångla lite till efter det men sedan redde det upp sig. Det märktes tydligt att spåret var långt och att Ines blev trött. Men alla pinnar fick vi med oss hem så hon var verkligen jätteduktig!

På eftermiddagen bjöds det på kalops hos mormor & morfar och efter maten gick vi en vända runt Kolarbysjön. I början tyckte jag att det var så konstigt att det var sådan fart på Ines. Skogspromenad på morgonen, spår och så en rejäl lunchvända. Hon brukar inte ha sådan fart efter de aktiviteterna. Men efter en stund kom vi ifatt ett par med två amstaffar och då fattade jag vari farten låg…

Under helgen har vi även jobbat på en del med våra göromål här hemma. Thomas har slitit med köksskåpen som en del i att vi håller på med hallen. Ja, det låterkonstigt, jag vet. Men köket gränsar till hallen, ett uttag som finns i skåpet ska sättas igen och ett nytt ska upp på väggen i hallen innan vi ska måla och greja. Där har ni det. Själv har jag använt min nya fina slipmaskin på soffan som ska bo i hallen.

Vi började dagen med att åka ut till Brandbo för att hämta lite ved. Husse och Assar fick släppa av oss på vägen ut så att jag och Ines fick traska i skogen den sista biten. Det var riktigt härligt! Det märks verkligen att Ines har slutat att löpa och att hon nu börjar komma tillbaka till sitt vanliga jag igen. Hon sprang fram och tillbaka. Det var länge sedan vi gick den där vändan och de har varit där och tagit ner skog så det har nog varit ganska så blött och lerigt tidigare. Det syntes verkligen att Ines njöt för fulla muggar även om vi var lite rädda ett tag också. Det var antagligen fåglar i träden som släppte ner kottar så att det dunsade och lät lite nu och då. Både jag och Ines blev lite småskraja. Så efter den promenaden är man ju ännu mer sugen på att komma ut i skogen och leta efter lite svamp.

På eftermiddagen började det att regna lite smått och nu är det lite rått och kallt. Vi har tänt en brasa och snart står grillkött och klyftpotatis på bordet. Smaskens! Husse han får en kall dansk en och jag håller mig till mina alkoholfria Carlsberg, så trevlig kväll! 

Ines tjejen